Probably the best emma in the world

Jag letar fortfarande efter vägen till meningen. Skämt åsido, men ursäkter har jag. Frågan är bara om de går hem. Jag har ingen ork att gräva djupare nu så allt får ligga på ytan. Mitt spanien som ligger mig varmt om hjärtat vann vm. Då hade jag tröttnat på ensamheten och var hos kusiner ett tag. Ändå gick det då nedåt och blev inget stopp. Ytan sa vi. Åkte upp till landet igen men jag tröttnar lätt och måste göra nya saker. Blev brun igen och åkte hem när regnet kom. Och sen dess har det varit dåligt väder och färgen därmed borta. Sen har jag gjort saker varje dag. Nu sitter jag bak i bilen med täcke och kudde och wille sovandes på väg till västkusten. På fredag åker vi hem igen och helgen bjuder på festivalliknande. På tisdag blir det fjällen för tältning och vandring. Tanken på skolan sätter paniken igång. Därför låter vi den ligga bakom oss. Nu blir det lunch.

pappa är i grekland för jobb. temperaturen är nästan densamma men värmen skiljer sig. varför skall man åka utomlands när vädret är lika fint här? känslan utomlands är underbar och spanien har fastnat i mitt hjärta. men tjänar man inga pengar och solen håller sig på himlen kan man lika gärna stanna i sverige. så pappa är i grekland och här är jag med två hundar och hetta(!). mina bästa vänner har under hela dagen flåsat och såhär varmt tror jag aldrig wille tyckt det varit. visst blir man fast och det är jobbigt att ha kontroll över två som inte är vana ihop. framför allt när de är i två helt olika storlekar. kan man ha en - kan man ha två(?), bara det att jobbet blir dubbelt så stort. men blir det en rutin går det, annars är det svårare. idag solade jag några timmar och sedan åkte vi till björknäs. wille som är lätt är bara att lyfta upp, eftersom han dessutom är rädd för bussar, men zingo som är helt ovan och endast åkt buss med mig, vilket är max fem gånger under flera års tid, är svårare. därifrån gick vi hem och det var en perfekt sträcka för oss alla tre och skönt att komma ut. wille som inte behöver den motionen och som endast kissar en gång känns onödigt att gå ut med en timme varje dag, även fast han idag skulle orka mer än zingo. jag har aldrig varit för små hundar någonsin, men han är speciell och han har en underbar personlighet, så aldrig i mitt liv skulle jag byta ut honom mot något. nu ligger de omkring mig helt slut och även jag känner mig trött i benen. snart är det dags för en sista kortrunda för dagen. jag har precis pratat klart med rebecka som jag egentligen skulle träffa för en promenad imorgon, men efter erfarenheter av dagen avbokade jag det och bestämde ny tid. pappa kommer inte förrän söndag och zingo stannar till lördag. ensamhet, men så långt ifrån ensam.

det är skönt att vara hemma men jag kan medge att jag saknar landet-känslan. det är så mycket mer fritt där än här även fast detta också är urskog.. men jag blir irriterad på bara tanken hur man kan bete sig mot andra och inte förstå när man närmar sig 80 att människor är olika och går inte att ändra på. fortfarande, landet-känslan är en speciell känsla så jag lär antagligen åka upp åtminstone en gång till innan sommaren är slut, man måste ju passa på. pappa kom iallafall upp och vi åkte hem igår förmiddags för att jenny behövde växla pengar och lite annat. jag följde med dem till sickla för att köpa hundmat och resten av tiden fick jag och wille sitta utanför. fjanterier att man inte får ha hund i köpcenter. sedan vart det av till forum men ingenting hittade jag så det vart helt enkelt ögonshopping. är så nöjd med sakerna jag nyligen köpt och fått att jag inte känner mig behövd något, än.. på kvällen kom farmor och farfar över för att säga jenny hejdå. imorse gick jag upp onödigt tidigt för att följa med till arlanda men nej, det tog en bra stund innan vi åkte. trött som satan var jag vilket fick betalas för senare då jag somnar och får äta kall mat. väl där väntade kusiner för att också de säga hejdå. vi var där kanske en timme och sedan följde jag och wille med albin och gustav hem. men självklart var det vägarbete så över en timme tog det att komma hem. lunch och sedan åkte vi till farmor där de skulle sova över och jag äta middag. pappa kom även och åt. men som sagt, då sov jag och tvingade mig upp för att äta. då hade de redan hunnit äta klart efterrätten.. sen åkte vi hem och nu sitter jag här och skall alldeles strax duscha. imorgon hoppas vi på fint väder så att man kan få lite färg!

Varenda natt jag sovit här har jag vaknat flera gånger vilket aldrig händer hemma. Vad är det du vill säga mig? Dåligt humör det första som händer och klockan är fan inte mycket. Folk som försöker bestämma kommer aldrig att lyckas. Jag är inte längre ett barn och det måste de förstå även fast de vägrar inse. Jag trodde att det skulle vara skönt att bli omhändetagen men tvärt om är det. Det är överdrivet som att jag inte vore kapabel till någonting. Allt skall kretsa runt mig men jag är deras gäst därför skall jag anpassa mig efter dem. Men det förstår de inte. Tjaffs och bråk hela tiden och tack o lov att pappa kommer upp idag annars hade jag åkt hem för länge sen. Ibland behöver man stunder för sig själv och sitt eget utrymme utan att något skall gå in på det revir man lagt. Men här, här klampar alla på allas. Godmorgon.

Jag vet inte ens varför jag är här. Tacka gud att vi är olika!