Probably the best emma in the world

God middag, julbak o film med ida ikväll. Kan nog inte bli bättre.

Nej, jag vet inte.

Mysig dag med Ida men ett helvete att ta sig dit. Socker är ett beroende och vi skall sluta. Hon har börjat, men är jag redo? Efter England har det blivit mer men inom gränser. Jag skall, frågan är bara när. Tävling på två när vi tävlar mot oss själva. En dusch alldeles strax och sedan en kopp te med en bra bok i handen. Dator och TV ger inget lugn och jag förtjänar att må bra. Praktik 07.30 på torsdag fram tills jul. En utmaning att orka och utmaningar är bra. Där sätter vi punkt för idag.

En överfull skogskyrkogård när man knappt kommer på tunnelbanan i slussen o av på skogskyrkogården. Folk blir stressade och arga och där går jag med wille i famnen och med lugnet kvar. Vi alla har mist någon vi inte velat förlora och vi alla sörjer. Men trots det tänker de bara på sig själva. Jag kan inte ens beskriva med ord, det är pinsamt. Vackert var det och många tusen ljus. Sover över hos cattis och hela dagen har spenderats i skogen. Fy vad skönt det var! Kroppen var helt död efteråt. Petter är min gud just nu o han är med mig överallt. Imorgon blir det sökandes av praktik, så skall snart mot sängen. Godnatt fina. 

Vet inte vart jag skall ta vägen. "Hem" är inte längre ett hem o trygghet, vad är det? Längtan är stor men sitter fast. Tiden går fort men väntar på att den skall gå fortare. Tänder ett ljus för Er idag, för idag är det Er dag. Vi tänker på er o ni finns bredvid oss. Tankarna är många o slutar aldrig förvåna. Jag blir stum. Säger inte ett ord o tittar inte på dig. 100 spänn i sjön o ett hugg i hjärtat. Inte mycket pengar men betydelsefullt. Aldrig mer? Jag vet inte riktigt vem som bestämmer. Jag håller mig fast o du kanske ger dig. Annars, står det stilla.

I efterhand är allt lätt. En månad känns som en vecka nu men pain då. Man ville hem till sitt. Nu sitter man här och ångrar sig. Var det allt? Träffa mina fina är en självklarhet, men kan jag inte bara ta med de tillbaka? Många tårar till ett slut och ett underbart avslut. Första men inte sista gången. Tillbaka skall vi. Detta land är ondskefullt. Elakt. England är inte det. Ett minne. Ett solklart minne.

Fina, fina människor.