Probably the best emma in the world

nu sitter jag hemma hos farmor o farfar för att äta middag o plugga här. de kom o hämta mig vid ett då jag behövde ta med mig böcker, papper, dator o wille, såklart. plugga var tanken, o lite har blivit gjort men mer skall göras. skulle behöva vila lite innan jag fortsätter. klockan är mer än vad den känns, därför säger min kropp förmodligen till. sent kommer jag komma hem då pappa tänkt hämta mig påväg hem från arlanda. men han landar inte förrän vid halv nio.. nu skall jag lyssna på lite musik o försöka följa dagens planering.

glad alla hjärtans dag.

har emma blivit känslosam? tydligen.. men jag älskar verkligen min vovve. han är så go. imorse springer han fram o tillbaka o pussar på mig för att antagligen få upp mig, tänker jag. men flera gånger under dagen har han hoppat upp med framtassarna på min axel, endast för att pussa lite på mig. hur kärleksfull är inte han? han känner mig o vet att jag kräver mycket kärlek. o, tro det eller ej, ger han mig den kärlek jag behöver från honom. min söta vovve.

jag älskar mina två fina vänner! det finns så mycket fint att säga om dem, men skulle ta flera år att berätta, o jag är så glad över att ha just dem i mitt liv. er skulle jag vilja spendera varenda sekund, minut, timme o dygn med. o min älskade emmaah. jag är så glad för din skull!

G R A T T I S  T I L L  D I G  M I N  F I N A !

skola som vanligt o återigen tror jag att vi börjar en tidigare tid än vad vi gör. en halvtimme får jag vänta men fick sällskap av ewms. en halv lektion efter den första o sedan sluta vi. jag o moa går till forum för att förgylla vår dag. jag lyckades, men inte moa. tur att hon iallafall har mig så jag kan göra det åt henne. det är väl den enda tur hon har... nej kolla, när något betyder stort blir jag elak. men hon vet, hon känner mig. vi hoppar på samma buss som ewms sitter på för att åka o hämta wille o sedan hem. vår plan var att se paranormal activity tillsammans. för att inte visa mig rädd satt jag o prata rätt mycket under filmen o fick ytterst dålig respons(!), men en massa klagomål... moa åker hem men säger inte att hon kunde stannat.. (jag vet att du ville). emmaah äter middag med oss o stannar ett tag för att umgås, så sällan som det blir av. följer henne vid halv åtta till bussen o får ett fint sms när jag vänt mig om för att bege mig hem igen. fin dag med underbara människor.

Emmaah Sairuang Andersson & Moa Carolina Wasström.

dagen har inte varit den bästa. har inte kunnat sova något men stramandet har nästan gått över. tankar har kommit o har inte känts bra. nu lagar jag mat, vilket är roligt så länge man orkar. det skall bli gott. o får mig dessutom på andra tankar. har återupptagit kontakten med psykolog o väntar på att få en tid. ett o annat bör redas ut o det känns inte som att jag just nu är på rätt väg. nu har potatisen kokat klart o nu måste jag göra sås.

jag känner mig duktig. som jag sa plugga jag i lördags kväll en stund tills det tog stopp o jag slockna direkt. igår svarade jag på 45 begrepp som tog en jävla tid o även fast det var fint väder ute. o idag, visserligen har jag inte pluggat speciellt länge men nu är det bara 5 frågor kvar som skall bli klara innan sovdags. moa bor här tills provet är gjort för oss båda. är inte lika tomt o ensamt o jag slipper prata i telefon hela tiden för att få någon slags sällskap. imorgon gäller det att läsa igenom allt men då är själva jobbet klart iallafall. min dagliga rutin har tydligen runnit ut i sanden o jag kan inte skylla på någon annan än mig själv. MEN, jag prioriterar skolarbeten före o att tänka på rutinen då gör mig bara stressad. när klockan är kväll kommer jag igång o sedan är jag för trött för att göra något. ändå tog det bara en kvart.. dåligt av mig men samtidigt ett val. det gäller bara att börja. nu duschar moa o sen skall även jag det. blir förmodligen en film senare för nu är iallafall jag pigg. nu skall pappa hjälpa mig. pappa med stort P.

nu är vi redo för ica maxi, günter o hans bitch

en bättre dag idag. försover mig o vaknar av att wille springer fram o tillbaka i sängen. han vet att det är sättet att få upp mig. vi går ut o jag ser ingenting. kisar mig igenom stunden. kommer hem o äter frukost. jag är pigg. ganska pigg. jag mår bättre. men fortfarande lite huvudvärk. kanske skall jag ta mig en kaffe, för att få lite energi. jag hjälpte min fina kusin igår. jag gjorde honom ett konto på facebook. han börjar bli stor även fast jag inte vill inse det. nu chattar vi lite där, o jag hjälper honom till spelen o till farmville. vi kommer ha kontakt. bra kontakt. till döden skiljer oss. nej, nu måste jag plugga för att komma något vart. så kommer min söndag att spenderas.

fina kusin

vart skall jag börja? tillbaka har mitt illamående kommit. skall man hälsa den välkommen? har börjat skriva antal gånger men ord sätts på fel plats. huvudvärk sedan i tisdags. koncentration finns inte någonstans. jag sover o sover men inget hjälper. värst på morgonen. kände för att stanna hemma idag men följde med pappa. min kropp orkar hålla sig vid liv ett tag, sedan måste den vila. vi åkte till farmor o sedan genom stan för att hämta ett par skor. smärtan rusar igenom kroppen o det känns som en kniv hugger. jag tänker direkt tillbaka o hoppar in i mitt dåvarande liv. vilket sedan smärtar när jag vaknar till verkligheten igen. jag vill inte dit om jag inte får stanna. men jag vill heller inte stanna för att jag trivs. får jag stanna kommer ytterligare smärtor upp. nu har jag precis kollat klart brottskod med pappa o tänkte börja plugga. är det värt det? ja, hittar jag koncentrationen är det värt att plugga en lördagskväll. orkar jag blir det en film efter. men jag är snart påväg att stupa.

fast bara på denna, glöm aldrig det :)

jag hatar att vara ensam. men när jag får sällskap vill jag inte ha det. då vill jag vara ensam. jag vill ha wille när pappa är ute o reser. det är psykiskt påfrestande att tvingas lämna tillbaka honom hela tiden. jag längtar hela tiden efter lov eftersom jag då vet att jag får ha honom länge. eller iallafall längre. förut kunde jag ha wille till måndagar, då var det rätt lugnt. men nu har han åkt igen, o helvete vad ont det gör. jag vill att han ska ligga i min säng när jag pluggar. jag vill pussa honom godnatt innan han somnar. jag vill höra hans djupa andetag. då vet jag att han är min. sen tas han ifrån mig... o det är ju precis det, när pappa reser vill jag ha hans sällskap. men det är när pappa är hemma som jag kan ha honom. fan detta. jag tycker inte om människor o tydligen har jag bara två alternativ. att vara ensam. eller att få människors sällskap. vad väljer jag? faktiskt, att vara ensam.

efterlängtade snö. det var länge sen du var här... igår läste jag min bok, världens bästa bok. det gick några kapitel o sedan ringde ewms. det är vi nu, jag o ewms. jag var trött men när hon skulle göra sin dagliga rutin (sit ups, tålyft o armhävningar) gjorde jag det med henne. hon räkna högt o det tog väldigt mycket i oss båda. ikväll blir det samma igen. vid tolv la vi på o jag somna. sex ringde klockan eftersom det tar en timme för mig att komma upp. ewms ringde o jag blev pigg. hon hade aldrig somnat o jag hade sovit mina timmars sömn. det är en läskig känsla, som jag inte kan beskriva. hon är vampyr o jag människa. det är nog därför vi nu sitter ihop. hon var med mig när jag klädde på mig, åt o gick till bussen, även fast hon är i boden o jag här. men detta snö-kaos, som de kallar det vilket jag inte håller med om, gjorde att bussen aldrig kom. jag frös men vänta. det kom en, proppfull. detta är andra gången det händer. o jag blir så jävla irriterad. först krigar man sig till bussen sen står det 40 pers där som väntar. de fyller liksom en tom buss. jag visste inte ens att det bodde så många människor här.. jag stod ett bra tag sedan gick jag hem igen. ewms o jag la på för nu är det ljust ute o hon skall sova. själv har man varit vaken i två o en halv timme nu. var redo att möta dagen men så är det murar runt huset som man inte kommer över. man sitter fast. aggressionen sitter ända in i tårna.. nu är jag sur.

en liten emma :)