Vi gick upp vid nio och matade hundarna och släppte ut dem i rastgården. Nu har jag precis ätit frukost och klätt på mig underställ och mjukiskläder och är redo för att ta en långpromenad med unghundarna. Snön har lagt sig på marken som gör att det blir en mysig känsla. Emmaah ligger och sover och jag låter henne göra det en stund till innan vi går ut. Azumi och domino ligger här bredvid mig. Det blir varmt när man har hundar omkring sig. Idag bär det av hemåt för min del. Kvart över sju går mitt plan och jag landar halv nio. Det är jobbigt att lämna hundarna, men ändå skönt att komma hem. Kommer dock hem rätt sent eftersom det tar ett tag från arlanda till nacka. Men jag ska iallafall försöka sätta på en tvättmaskin när jag väl är hemma. Sen ska jag tvätta av mig all smuts och gå och lägga mig i min säng. Jag längtar faktiskt lite. Nu måste jag få upp emmaah för att hinna ta en långpromenad innan jag måste packa och åka. Vi hörs kanske senare idag eller imorgon.
Idag har vi inte gjort något annat än matat hundar och släppt ut dem i rastgården. Emmaah känner sig hängig och vill inte riskera att bli värre, därför blir det inga långpromenader idag, men vi ska försöka ta en kortis med lubah, bettsy, mona, nabil och gens. Vi har längtat efter lantchips lääänge nu, snart lär vi dö. hoho. Just nu ligger gina bredvid mig. Hon är ingen saluki och har heller inte lika mycket päls som salukis har, därför är hon jättevarm och gosig att ligga och sova bredvid. Om 19 minuter är the proposal klar så jag hoppas att vi kollar på den så vi har något att göra. Eller så måste jag hjälpa emmaah med plugg. Jag har fortfarande kvar en halv engelskabok att läsa klart, men jag har ingen ork. Böcker är inte det första jag prioriterar. Det kommer när det kommer, förhoppningsvis imorgon på planet hem, eller innan när jag väntar på det. Jag hoppas verkligen att bosse skjutsar mig, annars är det kört. Då är jag fast här, vilket emmaah säkert inte har någonting emot. Men hem måste jag eftesom vi åker till köpenhamn snart, woho. Sen nästa måndag får jag träffa min vovve igen, vilket jag bara längtar till. Nej, här kan jag inte sitta i dödagar. Tjohej
Godkväll! Det känns inte som att klockan är så mycket, men kolsvart är det ute iallafall. Imorse försov vi oss så hundarna fick inte mat förrän vid halv tio. Efter vi släppt ut dem somnade vi igen. Jag förstår faktiskt inte varför vi är så sega och trötta. Sist var vi i full gång hela tiden. Vi har iallafall varit ute på en långpromenad med fyra hundar var. Vår plan var egentligen att ta en till med andra hundar, och sedan en kortis. Men det har inte blivit av för emmaah har behövt plugga och jag har funnits bredvid som hennes högra hand. Men vi har städat så rent blev det. Eller var det. hundarna blir smutsiga när vi släpper ut dem så smutstigt är det inne nu igen. Vi glömde dock städa vårat rum, haha. Fast vi ligger mest i sängarna och de är nybäddade så då spelar det heller ingen roll. Vi har nyss gett hundarna mat och jag har precis duschat. Nu håller emmaah på att borta hundarnas päls och klippa bort tovorna. Vi ska strax fortsätta med en engelsk uppsats som hon håller på att skriva och sedan äta mat. Bosse och bettan är och lämnar en liten hundvalp, så de kommer inte hem förrän senare ikväll. Kvällen avslutas säkert med en film, som jag antagligen kommer somna till precis som igår, haha.
Vi har redan varit här i två dagar och tiden går enormt fort. Jag åker redan om två dagar. Sist var vi här i fem men det kändes som om vi var här mycket längre. Nu ska jag vara här i en dag mindre men nu går tiden jättefort. Vi har inte ens tankar om hur mycket klockan är, vi följer bara mörkret. Nu ska vi återgå till vardagen i boden igen. Vi höres!
Dagen började seg men till slut kom vi ut på promenader. Först på en långpromenad med unghundarna då vi även släppte dem lösa i skogen (och även denna gång blev det en kollision, fast mellan emmaah och agnes). Sen var vi fortfarande sega så vi degade hemma och åt lunch. Sen tvingade emmaah ut oss på en till långpromenad och därefter en kortis. Så idag har vå varit ute med alla hundar förutom valparna. Och över en mil har vi gått, snacka mortion! Det är inte heller lätt att gå med fyra hundar i koppel, allt korvas och vissa drar enormt. Salukis är stoora hundar! Valparna är det sötaste jag sett och jag är helt förälskad i en av dem. Tyvärr är emmaahs kamera urladdad och jag har heller ingen sladd till mobilen, men vi ska försöka fixa så att vi kan lägga upp några bilder iallafall, därav på min älskade valp. Nu har vi matat alla hundar och släppt ut dem i rastgården och ätit middag. Jag har också precis duschat, så kvällen kommer avslutas med en film, som jag säkert kommer somna till. Förlåt emmaah.. hoho. Godnatt på er!
Hej kära gullungar! Vi landade vid halv elva igår då bosse stod utanför flygplatsen för att hämta oss. En timme senare var vi framme i boden. Hundarna blev överlyckliga och ylade i kör. Vi kom i säng vid ett men somnade inte förrän vid tre. Nu har vi precis ätit en sen frukost efter att ha matat alla vovvar. Ingen promenad har vi ännu hunnit eller orkat. Vi tänkte plugga lite och sen bege oss ut istället. Himla fint väder här, och lite snö är det på marken och inte så mycket kallare än i stockholm. Så ut ska vi iallafall. Nu måste vi plugga för att följa dagens schema. Vi hörs senare ikväll. Ciao!
Skoldagen började kanon men slutade tråkigt. Moa följde med mig hem efteråt, och nu har jag precis kommit ut ur duschen. Jag och ewms åker ju ikväll!! tjoho! När pappa kommer hem ska vi äta sen skjutsar han mig till centralen där jag tar arlanda express ut. Halv åtta ska jag möta emmaah på arlanda och flyget lyfter 21.10. Med andra ord hörs vi antinen ikväll eller imorgon!
Jag går i högvarv. Hela tiden. I skolan sprang vi upp och ner, fram och tillbaka hela tiden i princip. Blev helt klar med naturkunskapen som ska redovisas nästa onsdag. Från halv tio till tjugo i två gjorde vi i princip ingenting. Därför blev det mycket spring. Men kul hade vi iallafall! Vi slutade lite tidigare så jag och carro begav oss mot bussen för att sedan gå hem till mig och plugga. Vi hade ingen fokus alls i början, men efter vi åt middag satte vi igång. Och fan vad duktiga vi har varit! Vi har bankat in alla instuderingsfrågor till provet imorgon på mindre än två timmar. Våra hjärnor är döda. Hon drog för en stund sen och jag har precis duschat. Jag kommer verkligen att slockna direkt. Nu kollar jag på grey's och orkar verkligen inte förhöra mig själv. Oron kom precis tillbaka och jag mår illa. Att inte veta gör mig galen. Imorgon får jag förhoppningsvis svar, men det kan fortfarande vara negativt. Behöver verkligen lugn och ro och vill bara komma upp till boden nu. På fredag åker vi och det känns så skönt. Nu ska jag gå och lägga mig. Sov gott!
Gårdagen slutade med tårar. Oron satt i länge, och finns fortfarande kvar i mig. Att inte få träffa en som betyder så pass mycket som wille gör för mig svider ordentligt i hjärtat. Att inte veta ifall han kommer till en bra familj eller dålig gör att oron stiger ännu högre. Att inte veta om jag får ha kvar honom är värst. Han är min. Han hör hemma hos mig. Med mig. Vi är en flock tillsammans, precis som det ska vara. Dålig sömn i natt och tanken var att stanna hemma, men carro fick mig till skolan. Utan wille känner jag mig tom, och kan inte föreställa mig ett liv utan honom. Jag ska kriga för att han ska bli min.
Hej! Helda dagen har jag varit stressad. Sprungit hit och dit, ringt fram och tillbaka. Fick reda på att min baby ska säljas vilket förstörde hela dagen. Försökte göra allt för att han inte ska bli såld. Får svar på torsdag, men är ej säkert att det är positivt. Antingen förstör det en del av mig, eller så blir mitt liv så bra det kan bli. Stressen fortsätter och bokning ska ske. Tiden vi hade tänkt oss var fullbokad och även en senare tid. 21.10 åker vi från arlanda på fredag. Bokning krånglar och jag vet ej om den är klar. Hämtar posten och ser att det är halva priset på en cardigan som jag beställt. Ringer mamma för första gången på år och dagar, eftersom inte pappa kan eller svarar. Jag hade avbeställt rätt och allt blev fixat. Nu måste jag ombeställa, vilket inte går förrän pappa är hemma dvs torsdag. Vet inte hur jag ska ta mig till flygplatsen där uppe, men ewms säger att det löser sig, så jag tror på henne. Om jag inte får skjuts blir det buss med två byten och väntetid på mer än två timmar. Vet heller inte om jag får ta med så mycket flytande som jag tänkt ta med, även fast jag förminskad alltihopa. Eftersom att det bara är några dagar är det lättare att ha allt som handbagage. Hela veckan är planerad och tokigare blir jag över provet vi har på torsdag. Kan ingenting och måste göra massor imorgon plus att vi inte slutar en sekund före fyra. Jag måste laga mat, tvätta, städa, plugga, handla saker, packa osv. Och packning(kläder) är det svåraste då jag inte vet hur många grader det är där uppe. Och ännu värre blir det eftersom det bara är fyra dagar och jag har en tendens att ta med mig betydligt mycket mer än vad som behövs. Men jag har iallafall skrivit en lista för att inte glömma något viktigt. Nu kan jag inte sitta här längre, måste börja någonstans. Ni får ursäkta särskrivning om ni hittar något, har inte tid att läsa igenom.
att du inte alltid funnits där har jag nu förstått orsaker till varför. men varför vi har den relation som vi har, har ingen fått mig att förstå. folk har lärt mig se ditt liv från olika perspektiv vilket jag nu kan. jag vet att du försöker göra allt du kan och även om jag inte visar uppskattning för det är jag väldigt tacksam. men en sak lär jag aldrig förstå, varför tog du bort mig från mitt liv?
Det spöregnar och jag har lust att ta en promenad. Med dunjacka och gummistövlar. Jag känner kylan ända in, och det börjar bli höst. Jag älskar hösten. Idag säger vi hejdå till grillen, då pappa grillar spett. Sen får vi vänta nästan ett år igen. Jag ser regnet slå mot balkongräcket och känner doften av grillat. Med tända ljus på bordet och musik i bakgrunden. Wille ligger och sover gott bredvid mig efter att ha ätit massor. Jag tycker om honom. Han är bara min. Och att ha honom är en ära. Träden börjar gulna och lägger sig sakta men säkert på marken. Det blir mörkare och mörkare ute. Det blir mysigare och mysigare inne. Hösten är här för att stanna. Ett tag. Jag är här för att stanna. För nu trivs jag. Nu ska jag äta grillat sedan ta en promenad.
Gick upp vid nio och tog en promenad. Vädret gör mig trött och seg. Borde plugga men har varken lust eller motivation. Nej, jag och wille stannar i soffan idag. Tills de kommer och firar pappa iallafall.
Att inte se från olika perspektiv gör mig blind. Jag saknar styrka och söker tröst. Som alla andra behöver jag också en familj. Men jag orkar inte gråta, då tårarna inte hjälper. Även fast det inte är mitt fel klandrar jag mig själv. Jag vill bort till de som visar att jag betyder något. Till dem som uppskattar mig för den jag är och för vad jag gör. Men det kan jag ej, då skolan går före. Men de vet att vi kommer ses igen. För det kommer vi.
Ja okej då, jag tar mig väl i kragen och skriver ett inlägg. Allt för er!! eller(?)...
Dagen har varit tung då jag hade huvudvärken kvar sen igår. Trots det sprang jag till skolbussen för att hinna till första lektionen. Hade tanken kvar länge ifall jag skulle åka hem eller stanna kvar - jag stannade kvar hela dagen. Fyra lektioner totalt, och slutade vid tre då jag åkte till björknäs för att hämta wille. Där stannade jag en stund tills pappa kom och hämtade oss för att bege oss hemåt. Jag tvättade och klippte wille, och städade mitt rum medan pappa lagade god mat. Nu är huset rent och fint, och jag har precis varit ute för rastning. Kvällens planer blir att gosa ner i soffan med gott på bordet framför idol och senare säkert en film om jag orkar hålla ögonen öppna. En behövande fredag för mig, efter allt slit i skolan denna vecka. Jag är stolt över att ha presterat mitt bästa. Nu blir det fredagsmys! Ta hand om er.
